Ledarskribenten Johan Rudström reagerar med ryggmärgen  så snart vanliga  människor höjer rösten.  Med överhetens förakt för den vanliga människans kamp, inlindad i  liberala krumbukter, näpsas i dagens ledare (15.11)  barnmorskorna under  rubriken ”Med liv och död som vapen i lönestriden”

Oavsett att ledarskribenten inledningsvis erkänner att ”jag vet egentligen ingenting om arbetsbelastningen för barnmorskor ” har han ändå mage att   misskreditera en hel yrkesgrupp genom insinuationen att  barnmorskorna  trots skyddsombudens larm och redovisad dokumentation om ohållbar arbetsbelastning far med osanning vad gäller risken för undergrävd  patientsäkerhet. ”Det kan vara ett problem för vårdanställda att kortet om om patientsäkerheten dragits fram så ofta genom åren, vid varje förändring/försämring på sjukhusen” hävdar skribenten. Med den vanliga sliriga  retoriken beskylls vårdpersonalen för omdömeslöst leka  med säkerhetsfrågan

Erkännandet om egen okunnighet hindar dock  honom inte från,  i suveränt förakt för intellektuell heder, stämpla de som stöttar barnmorskorna ”som ovetande”….som ”sprider fördomar om hur man tror det är” eller luta sig mot ”anekdoter”.  Att kasta sten i eget glashus är inget som bekymrar Rudström.

Ovetande anser han sig ändå kunna döma i bemanningsfrågan och påpekar förnumstigt ” att nollvisionen.. är omöjlig att uppfylla” och som ”ett goddag yxskaft ” hävda att ”en avvägning måste göras. Så vad tror han att barnmorskornas protester handlar om?

Att barnadödligheten  är mycket låg tar skribenten som intäkt för att allt är i sin ordning och tillägger ”tragiska saker händer ibland det kommer vi aldrig att komma  ifrån”  Således är detta påståendet den nyliberala utgångspunkten i sjukvårdsfrågor.

Att de hårt arbetande (vanligtvis) kvinnor som har den ansvarsfulla uppgiften att dag som natt se till att nytt människoliv föds friskt och omvårdnad också  liksom övrig vårdpersonal  lönemässigt bör uppvärderas ifrågasätter Rudström med lömsk anspelning på ”vad vi tycker om att de som ska förlösa våra barn och barnbarn har 50.000 kr i månadslön”  naturligt  utan tanke på att reflektera över sin egen höga lön.

Som självutnämnd del av eliten anser ledarskribenten  till skillnad från sig själv ” att medborgarna varken kan eller bör lägga sig i hur välfärden fungerar i detalj ”

Så var det sagt – arbetare håll dig vid din läst och lämna besluten till oss få utvalt kunniga

Hans Johansson