Diagrammet ovan har hämtats från https://www.uppsala.se/kampanjsidor/arets-klimatstad-2018/ under ”Läs om Uppsalas utsläppsmål” Denna officiella redovisning av Uppsalas klimatdata visar främst på betydelsen av urvalet och presentationen av data. 

Uppsala vann pris 2018 som världens bästa klimatstad. Detta kanske framstår som rimligt i det diagram som de lagt upp på hemsidan, men den fullständiga tabellen säger egentligen något helt annat. Av siffrorna att döma är den enda påtagliga framgång som miljö- och klimatarbetet inom Uppsala kommun kan tillskriva sig just själva utmärkelsen från WWF som världens bästa klimatstad.
Någon mätning av växthusgaserna förekommer inte. Däremot finns en dataserie byggd på förbrukningen av växthusgas-skapande varor, som till exempel bränslen. Enligt Excelfilen som vi fått från Johanna Andersson på avdelningen ekologisk hållbarhet, Uppsala kommun, gäller siffrorna ”… utsläpp av växthusgaser inom Uppsalas geografiska gränser, med tillägg för Uppsalabornas långväga resande.” Källorna är SCB, SMED, lokala el- och värmeproducenter, Resurs AB mfl.
Detta verkar vara så nära man kan komma det som på kommunens hemsida beskrivs som uppföljningen av kommunens miljömål : ”Uppföljningen görs av kommunstyrelsen genom sammanställningar och bearbetningar av data från Naturvårdsverket, energileverantörer, SCB med flera. Redovisas till fullmäktige två gånger per år. ”

Vårt diagram ovan har redovisats för kommunens tjänstemän och den förändring de föreslagit, att ta bort stapeln med målsättningen för 2030, vilken inte är formellt politiskt beslutad, har gjorts.

Den blå streckade linjen visar utvecklingstrenden utgående från de siffror över beräknade utsläpp som redovisas som blå staplar. Den röda prickade linjen visar den utvecklingstrend som Uppsala borde följa för att i jämn takt uppnå de mål som fastställs för åren 2020, -40 och -50 i miljöplanen.
Skillnaden mellan de båda trendlinjerna kan bara kallas grotesk. Det finns över huvud taget inget som tyder på att det uppsatta målet kan komma att uppnås. Tvärt om fjärmar sig resultatet, den blå linjen, allt mer från den röda linjen år för år. De senaste åren, från 2015 till 2017, ökade utsläppen faktiskt även räknat i absoluta siffror.
Vi kommer att försöka få klarhet i orsakerna till skillnaden mellan målsättningen och resultatet under kommande veckor och publicerar löpande.

Varför det officiella diagrammet på kommunens egen hemsida har utformats så att det ger besökarna på sidan en vilseledande bild av utvecklingen, behöver däremot knappast någon särskild förklaring.