Proletären 46/2024
Att flytta intensivvårdshelikopterns bas kan ta många år och bli mycket dyrt.
Foto: Public domain
Sveriges behov av flygburen intensivvård underordnas löften om amerikansk tillgång till svenska baser och Natos behov av spionplan. Nu får Akademiska sjukhusets intensivvårdshelikopter inte längre utgå från F16 vid Ärna utanför Uppsala, då helikoptern har förtur och konkurrerar med flygspaning.
Intensivvårdshelikopterns bas på F16 vid Ärna måste flytta. Natoanslutningen och DCA-avtalet med USA, där Sverige utsetts till militär förpost mot Ryssland, innebär att helikoptern inte längre får plats.
– Vi behöver större handlingsfrihet över Garnisonen. Bland annat ska radarflygplanet S106 stationeras på F16 senast 2027. Dessutom är det viktigt att ha lokaler för att kunna inhysa personal från andra länder som är här på besök, säger Kristian Olsson, kommunikationschef på Upplands flygflottilj, till Uppsala nya tidning (UNT).
Enligt anställd på F16 som undertecknad kontaktat är det ambulanshelikopterns förtur som lägger hämsko på andra aktiviteter, som utökad flygspaning.
Chefen för den luftburna intensivvården vid Akademiska sjukhuset, Per Bondegård, är bekymrad och menar att tidsramen är för snäv.
– Bara arbetet med att få alla tillstånd på plats tar normalt flera år, säger han till UNT.
Redan i december förra året tog Jan Stangebye, säkerhets- och beredskapschef för Region Uppsala, upp vikten av att intensivvårdshelikoptern får vara kvar på F16, vilket hotas då försvarsmakten inte tillåter långtidsavtal.
– Det blir väldigt dyrt att flytta och det ta upp till tio år att färdigställa ny bas, sade han till UNT.
Vid ett samtida besök på neurokirurgiska intensiven på Akademiska av försvarsutskottets ledamot Mikael Olsson, lovade han Stangebye att lyfta frågan. Ett löfte som tydligen rann ut i sanden.
Under 30 års tid har Akademiska sjukhuset byggt upp en avancerad vård med några av landets mest erfarna och specialutbildade team inom luftburen vård i krävande förhållanden. Personer som drabbats av hjärtstopp eller svår trafikolycka kan behandlas i helikoptern vilken kan lyfta fem minuter efter larm.
Extra betydelse fick den luftburna vården under pandemin, då ett kraftigt ökat antal sjuka människor i behov av intensivvård transporterades mellan sjukhus. Ambulanshelikoptern utför cirka 900 uppdrag per år. Enligt DCA-avtalet med USA ska amerikanska soldater ha tillgång till F16 liksom andra militäranläggningar i landet. Militärkolonner rör sig nu på Upplands vägar. Det pågår en övning där personal från F16 ska lära sig transportera känsligt material på ett säkert sätt.
Krigsmaktens tillväxt, Sveriges Natointräde samt DCA-avtalet ökar transportbehovet. I de nämnda avtalen finns inga undantag för vilken typ av vapen som kan införas i Sverige, inte ens kärnvapen.
Behovet av flygburen intensivvård underordnas Natos behov av spionflyg österut och dess soldater inklusive vapendepå på plats. De nya signalspaningsflygplanen tillverkas av Saab, till en totalkostnad av sju miljarder kronor.
– Vår operativa förmåga ökar avsevärt med bättre radar och bättre sensorer, säger flottiljchefen Pernille Undén till UNT.
Flygvapenchefen Jonas Wikman formulerade sedan uppgiften som att ”maximera den operativa effekten i osäkert omvärldsläge”. Vet då att Akademiska sjukhuset i år går mot ett underskott på 1,2 miljarder kronor med ett sparkrav på 600 miljoner kronor.
Vår Natoanslutna krigsmakt backas följdriktigt upp av Uppsalas liberala tidnings ledarskribent Johan Rudström, som i en kommentar till Försvarets beslut att säga nej till vindkraftparker utanför Upplandskusten och överklaga kommunens beslut att inrätta naturreservat i Röbo norr om F16 skriver: ”Det kommer att påverka alla önskemål om att bygga och röra sig fritt i vår del av landet. Allt annat vore konstigt och det börjar så smått sjunka in att tiden av ’evig fred’ i Sverige är slut för den här gången.
Hans Johansson
K Uppsala