Det har nu gått så långt som till en offentlig träta mellan Timbro:s Caspian Rehbinder och Mohamad Hassan, ordf (L), arbetsmarknadsnämnden i Uppsala Kommun.

Rehbinder menar att Uppsala Kommun inte borde utnyttja möjligheten att använda de statligt finansierade Extratjänsterna till att minska de arbetslösas försörjningssvårigheter inom kommunen. Arbetslösheten – alltså även massarbetslösheten idag efter Coronakrisen – borde enligt vad Rehbinder skrev i UNT 14/2  i stället utnyttjas till att tvinga fram vad som brukar kallas strukturreformer. Han förespråkar ”… smartare och mer kostnadseffektiva sätt att få ned arbetslösheten. Sänk skatten. Stärk drivkrafterna till arbete. Satsa på lokalt företagsklimat. Se till att bryggan mellan skola och näringslivet fungerar bättre.”

Mohamed Hassan framför i stället argumentet att satsningen med extratjänsterna kommer att minska kommunens kostnader för socialtjänsten ”… cirka 71 procent av de som fått extratjänster och tidigare varit beroende av ekonomiskt bistånd har inte det längre.”

Fast även Hassan gillar strukturreformerna. ” … sänkt skatt på arbete, förbättrat företagsklimat och stärkt koppling mellan skola och näringsliv är framgångsrika metoder för att få fler i arbete.” påstår han. Dock med reservationen att detta skulle fungera i en idealisk värld. Men att det inte är en idealisk värld vi lever i.

Det finns dock gränser för hur långt kluvenheten liberaler emellan kan komma att leda till öppenhjärtigheter inför allmänheten.

Både Rehbinder och Hassan är givetvis medvetna om att arbetslöshetens omfattning numera bestäms utanför den politiska demokratin, av den självständiga Riksbankens direktion*. Vilken i enlighet med EU-direktiv icke får utsättas för kritik eller försök till påverkan från folkvalda. Det var troligen detta Rehbinder ville påminna om när han varnade Uppsalas kommunpolitiker för att ”frisera siffrorna på bekostnad av hela landet.”

* En inblick i Riksbanksdirektörernas beslutsprocesser gav fd. vice Riksbanksdirektören Lars E. O. Svensson för några år sedan. https://ekonomistas.se/2013/09/02/facit-for-penningpolitiken-for-lag-inflation-for-hog-arbetsloshet-och-nagot-hogre-inte-lagre-skuldkvot/