Från Proletären 42, 18-24 oktober
Att Gottsundaskolan i Uppsala brann ner hade kunnat förhindras om flickorna tagits om hand.
Natten till den 8 oktober brann Gottsundaskolan i Uppsala. Två av skolans tre byggnader totalförstördas. Den tredje är vattenskadad. Polisen fick ett larm om inbrott i skolan. På platsen greps två fjortonåriga flickor på väg ut ur skolan. Polisens försökte släcka branden men misslyckades, den hade hunnit sprida sig i den första byggnaden. När brandkåren kom till platsen höll branden på att ta över mittenbyggnaden.
Branden i Gottsundaskolan är en fruktansvärd händelse som drabbar 483 elever och skolpersonalen hårt. Gottsundaskolan ligger i ett område med sociala svårigheter men har under
alla år varit en skola älskad av sina elever, en skola med bra elevprestationer, bra betyg och mycket bra stämning mellan elever och personal. En ljuspunkt i Gottsunda. Många elever såg skolan som ett andra hem dit man gärna kom tidigt på morgon för att träffa kompisarna och där man kunde stanna kvar en stund efter lektionerna. Denna verklighet bröts brutalt av skolbranden. Sorgen bland elever och personal är stor. Gråtande elever såg på när brandkåren släckte branden. Uppsala kommun och skolledningen har nu fått den svåra uppgiften att skaffa nya lokaler till 483 elever. Det är dessutom viktigt att inte bryta sönder skolklasserna, ett krav som många elever har fört fram i lokalradion.
Hur kunde detta hända? Denna fråga ställs inte i Uppsalas massmedia. Man pratar om sorg och upprördhet bland drabbade elever och personal men ingen ställer den viktiga frågan om hur detta kunde hända. Vad gjorde två 14-åringar mitt på natten helt ensamma i ett stängt Gottsunda centrum? Fakta är att dessa flickor inte är elever vid Gottsundaskolan och dessutom är en av dem inte boende i Uppsala.
Fakta är också att dessa flickor samma dag varit i kontakt med polisen när de uppträdde störande på Resecentrum i Uppsala tillsammans med en jämnårig vän, en flicka boende på ett HVB-hem som omhändertogs av polisen på grund av innehav av kniv. Sprit fanns också med i bilden. Borde inte polisen tagit kontakt med dessa flickors föräldrar och krävt att de tog hand om sina barn? Istället lämnades flickorna åt sitt öde. Deras färd gick till Gottsunda där de gjorde inbrott i skolan.
Redan i mitten på september kastade en grupp unga flickor sten mot en buss i Gottsunda och krossade ett fönster. Att just flickor kastar sten på en buss är en mycket ovanlig händelse, men inte heller detta följdes upp. Samhället har blivit avtrubbat, en sådan händelse tas nästan som normal. Men kanske var det en varningssignal, att något är fel, att det är dags för samhället att reagera. Kanske dags att ställa frågan om hur vi tar hand om barnen.
De två 14-åringarna som togs på bar gärning är inte straffmyndiga. Efter polisförhöret lämnades flickorna till vårdnadshavarna. I tidningarna har det kommit fram att den flicka som tände på är väldig ångerfull. Hon berättar att de bröt sig in i skolan genom ett fönster, att det var kallt, att de hittade tändvätska inne i skolan och att hon tände på en soffa. Allt mer eller mindre som en ploj. Inga tankar på konsekvenser. Branden spred sig snabbt och upp i rök gick en bra och välfungerande skola och tiotals miljoner kronor.
Givetvis kommer branden i Gottsundaskolan få konsekvenser för många barn framöver, både för de som går i skolan nu och för den generation som är på ingång. Vi får hoppas att de negativa konsekvenserna kan begränsas och bli minimala. En ny Gottsundaskola har redan lovats av Uppsala kommun. Den kommer att vara färdigbyggd om fem år. Under tiden kommer Gottsundaskolans elever att bli utspridda på ett antal andra skolor i kommunen.
Mario Sousa