Här publicerar vi alla de berättelser som vi får in. Uppdateras kontinuerligt med de nyaste historierna först.
Senast Uppdaterat 8/4-11
—————-
Jag kan bara säga, politikerna som bestämmer om hemtjänsten borde ta en del av sin långa semester och gå dubbelt i hemtjänsten så de fick insikt om hur de är. Hur man kan ta sådana korkade beslut som man gör, de är otroligt sorgligt. Men dom kan göra precis som dom vill, precis som företagen. Man är inte värd något och personal och gamlingar kommer verkligen i sista rummet.
—————-
Jag har arbetat i flera år inom hemtjänsten, både kommunalt och privat och jag måste säga att de privata är mycket värre än kommunen! De privata erbjuder så mycket sämre villkor, de slarvar med tiden, de klämmer in fler besök på mindre tid, ger mindre tid hos de äldre och sätter scheman med raster som är omöjliga att ta. Dessutom sätter man munkavel på sin personal. Det saknas alltid folk men kommunen är de enda jag sett som faktiskt försöker göra något åt detta. Har sett många äldre dö ensamma trots att alla ska ha rätt till vak vid dödsbädden. De är en otroligt jobbig situation.
—————-
Jag känner igen mig i alla historier. Särskilt det om att det ständigt saknas folk och att man måste korta ner tiderna hos brukarna för att hinna. Ibland hinner jag bara för att någon brukare inte vill ha hjälp.
En sak jag också upplevt är att det är så hög omsättning på folk, med ständiga byten av turer och brukare. En morgon fick jag höra att jag var den 25:e personen den månaden.
—————-
Berättelse
Jag jobbar inte i hemtjänsten men jag har gamla föräldrar som
använt sig av kommunal hemtjänst. När man tänker på att ens gamla
ska ha det bra var vår irretation stor när det inte fungerade. När
jag läst de berättelser som ni skrivit förstår jag bättre varför
det var som det var. Blöjor som inte byttes, medicin som delades för
sent och ibland överhoppade besök. Som anhöriga förde vi upp det
på enhetschefs nivå. Vi satt i otaliga möten både med
biståndshandläggare och enhets chef, men inget blev bättre. Mycket
bra att någon tagit detta på allvar, det är ett problem som även
angår de anhöriga, och det är också viktigt att de anställda
protesterar. Det är ovärdigt de gamla att bli behandlade på detta
sätt och det är ovärdigt för de anställda att arbeta under
sådana förhållanden. Många unga outbildade som kämpar på för
att göra ett så bra jobb som möjligt. Stödjer denna kampanj till
hundra procent trots att mina föräldrar inte är en del av detta
längre.
—————-
Om vi fick mer pengar skulle man kunna få mer personal, stanna längre hos de längre och ge dem mer kontinuerlig vård. Det saknas personal, och om vi fick mer personal så kan alla få den tid dom har bestämt. Det händer väldigt ofta att vårdtagarna inte får ut den tid dom ska ha för att det saknas folk och det händer saker saker hela tiden. De är synd att de äldre inte ska kunna få ut det dom vill. Det är jobbigt att behöva neka en gamling en promenad eller städ för att “vi har för lite personal”.
Man har maxat personalen så pass mycket att om går det ett larm så blir den ordinarie verksamheten lidande. Jag får skippa saker då för att ta ett larm. Dessutom är det ju otryggt. Man kan ju inte släppa det man håller på med och bara springa därifrån. Ibland kan det ta över femton minuter innan man kan åka på larmet. Och man får heller inte säga att vi får inte säga till de äldre att “jag måste ta ett larm”, utan man får skynda på med jobbet, slarva kan man säga, och tvingas åka iväg snabbt. De är ju jättejobbigt att det ska behöva gå ut över de äldre. Och larm är ju viktiga.
Systemet är så bräckligt att om någon är sjuk blir man väldigt stressad, annars hjälps man åt väldigt mycket. Det är ett måste. Målet är ju att de äldre ska kunna ha det så bra som möjligt sista tiden och det känns jobbigt när vi inte kan göra det.
———————
”Du får äta i någon lucka”
06:45. -20 ute. Kommer till jobbet. 2 sjuka och inga vikarier har ringts in. Chefen kommer
med schemat. Vi är 4 personer som ska hinna med ca 90 besök. Det blir 15 per person. 10
besök innan lunch, flera som ska ha hjälp med dusch och renbäddning. Och dessutom tvätt
och handling. Frågar chefen hur jag ska hinna och om jag kommer att hinna äta lunch. ”Du
får väl äta i någon lucka”, kommer svaret. ”Jaha, ingen lunch idag heller”, tänker jag. Vi som
jobbar delar upp de besök som dem sjuka skulle ha haft. Besök får bli kortare än vad det var
tänkt. Cyklar ut vid 7:30, -18 ute och är redan 10 min efter i schemat. ”Tur att jag har cykel
idag, annars hade jag väl fått springa för att hinna”, hinner jag tänka innan jag är framme
vid första ”kunden”. Under dagen skyndar jag för att hinna med allt. Det får bli det allra
nödvändigaste, inte mer. ”Lunchen” får bli ett äpple och kallt vatten. Har ont i magen och
huvudet hela eftermiddagen. Trots det så ligger jag efter i schemat, men med lite tur så ska
jag hinna med allt innan 16, då vi ska sluta. Men vid 15 spricker schemat. Ett besök tar längre
tid än vad det är tänkt och jag hamnar 30 min efter. Sista besöket får ställas in, för klockan är
då 16:15, och jag skulle varit där 15:30. Avslutar dagen med att fylla i att jag jobbat mellan
7 och 16 och haft 45 min lunch. Kommer hem illamående och med huvudvärk. ”Egentligen
borde jag väl säga upp mig”, hinner jag tänka innan jag somnar.
”Ta god tid på dig, annars kortar de tiden nästa gång”
Fick schemat strax efter 7. Första besöket slutar efter att det andra ska börja och idag är det
11 besök innan lunch. De flesta på bara 15-20 minuter med frukost, ge medicin, byta blöja,
hjälp med påklädning och ibland dusch. ”Hur ska jag hinna?”, tänker jag innan jag hör en
arbetskamrat sucka över schemat. Ute är det -15 och halt.
När min mormor i hemtjänsten jobbade gick hon till 3 personer på en dag, när min mamma
jobbade gick hon till 5. Idag ska jag till 15. Som det är nu ska så få som möjligt ska göra så
mycket som det bara går, helst på så kort tid som möjligt.
I slutet av dagen får jag ett tips från en arbetskamrat som jobbat länge:
”Se till att ta god tid på dig för varje besök, annars kortar de tiden nästa gång du ska dit”
———————
Övertid
Har en gång blivit tillsagd att jag inte kommer att få någon övertid beviljad. Jag frågade hur jag skulle göra om jag ändå inte skulle hinna, skulle jag strunta i någon då? Saker händer ju, det kan vara mycket trafik eller någon vårdtagare kanske behöver prata lite extra någon kväll. Min chef sade att jag fick prioritera och om jag inte hann skulle jag ringa till vårdtagaren och säga att jag inte kommer. Det var det förstås ingen som gjorde. De har ju fått beslut på att få en syssla utförd och det är omöjligt att veta vad som kan prioriteras bort! Allt är ju viktigt! Det slutade med att jag arbetar obetald övertid. De flesta säger att jag ska gå till facket när jag berättar om det, men facket är tandlöst och har aldrig brytt sig när vi har berättat om vår situation.
Städ
De flesta vårdtagare har inplanerat städ var tredje vecka, vilket är den enda dammsugningen och våttorkning av golvet de får under den tidsperioden. I ett städ ingår dammsugning och moppning av två rum, kök, toalett och hall, och dessutom dammning, toalettstäd och rengöring av alla ytor i köket. Städen läggs in på schemat utöver de “vanliga” aktiviterna, vilket ofta gör att det blir kort om tid till att städa. Jag brukar ringa min chef och fråga om det går att skjuta på städet till nästa dag om jag inte kommer hinna vara där mer än 25 minuter, men får nästan alltid svaret att jag ska städa så mycket jag hinner. Det blir varken bra för mig eller för vårdtagaren! Jag sliter som ett djur för att göra så rent som möjligt och vårdtagaren får ett halvdant städ och får vänta tre veckor på nästa.
Handla
Att handla åt vårdtagare läggs in i schemat som en aktivitet utöver det som görs varje dag och det är inte alls sällan man har två eller ännu fler vårdtagare att handla åt under ett arbetspass. Framförallt inför julhelgen, när alla vårdtagare ska ha handlat dagarna innan jul. Det sätts inte in någon extrapersonal trots att det är mer att göra. Jag brukar hänga en matkasse på varje sida av styret, lägga en i cykelkorgen och en på pakethållaren. Vi har blivit tillsagda att vi måste leda cykeln när vi har matkassar på den, men för att hinna måste man nästan cykla.
————-