Idag delade var vi tre stycken som delade ut strax över 300 flygblad i strålande sol. Uppsala visade upp sin bästa sida. Kampanjen fortsätter med flygbladsutdelningen vid centralstationen kl 0600-0700 på torsdag (24/3) så alla som åker buss till jobbet via centralstationen kan få läsa vårt budskap.
Ett intressant inlägg har kommit till sidan. Vi kommer här att utveckla lite tankar om ligger till grund för kampanjen och som knyter an till det författarinnan skriver. Längst ner kan du läsa hela det inskickade inlägget.
Naturligtvis finns det positiva arbetsplatser. Detta vet vi om, men vi vet också att det finns väldigt många arbetsplatser där personal och de äldre behandlas under all kritik. Personal inom hemtjänst är väldigt bra på att påpeka det som är bra inom jobbet, och det är både för att man oftast gillar sitt jobb samtidigt som det är en överlevnadsstrategi. Annars orkar man helt enkelt inte med jobbet. Men alldeles för sällan får personalen påpeka missförhållanden och jämföra förhållanden inom de olika arbetsplatserna. Detta leder till att man går på pratet om att det är individuella egenskaper som gör att arbetet blir lidande och inte systemet. Om systemet fungerar kan arbetet vara väldigt roligt och givande, och det är ju därför så många fortsätter. Dessutom är det som skiljer nedan inlägg från de andra, där man blir behandlad som en människa och där systemet fungerar i långt mycket större utsträckning.
Kommunistiska Partiet anser det felaktigt att privata aktörer och riskkapitalister får tjäna pengar på vård och omsorg. Dessutom är vi medvetna att de flesta av de inskickade berättelser är just från privata företag. Att vi inte valt att fokusera på enbart privata är att det också finns stora problem inom den kommunala omsorgen på vissa ställen och vi vill även ställa dem till svars. I grunden är vinstintresset och företagstänket inom hemtjänsten väldigt negativt och den största faktorn till att människor behandlas på detta vis. Att anställningsvillkoren är så usla och man utnyttjar timvikarier i en sån stor utsträckning är också ett problem när det hotas med repressalier mot de som ställer krav samtidigt som lönerna för det fantastiska arbete som utförs är skrämmande dålig. Ni får själva läsa berättelsen som skickats in och hoppas att vi får in mer berättelser från verksamheten. Ni får också gärna skriva om det gäller privat eller kommunal arbetsköpare. För vidare läsning se HÄR och HÄR om kommunisternas förhållningssätt. Vi tackar för inlägget och fortsätter med kampanjen för att belysa arbetares vardag!
“Jag har arbetat inom hemvården i ca 4 år och stortrivs. Det jag
läser stämmer inte där jag jobbar. Antagligen har vi bara tur eller
så har vi en bra planerare, som lägger dagens schema så man hinner
sitta en stund hos våra kunder. Dagen börjar ca 06.50 då man kommer
till kontoret, då står oftast kaffebryggaren och vattenkokaren på.
Tillsammans i gruppen som jobbar för dagen så går man igenom dagens
schema och läser rapporter, samtidigt som man dricker morgon kaffe
och te. kl 07.15 är man ute på golvet. Under denna stund har man
fått sitt kaffe/te, tagit sina nycklar, sitt schema och mobil. Skulle
det saknas personal så går våran planerar ut på golvet och
hjälper till. Behöver vi kasta om scheman så tar det ca 5 minuter
extra, ja, kunderna kanske får lite mindre tid, men vi har aldrig
hört klagomål på det, de brukar förstå att det kan köra ihop sig
för oss också. Det finns dagar då man av olika anledningar har tid
över. Ja då sitter man inte på kontoret och rullar tummarna, utan
är hemma, tar en kopp kaffe och pratar med någon. Vi måste se att
de äldre, våra kunder, är en tillgång för samhället. Jag har
sån tur att arbeta i en bra grupp, där man hejar på varandra,
ringer upp varandra under dagen, man kanske känner sig ensam när man
är ute och springer, men jag vet att mina kollegor är bara ett
telefonsamtal iväg för råd, så jag känner mig aldrig ensam på
jobbet. Så jag känner inte igen mig i det jag läser. När det var
snöstorm och kallt sa chefen att saker fick ta sin tid, men jag
måste ta min rast för att orka, bara uppåt puffar alltså. och vill
bara tillägga att jag arbetar kommunalt.”