Det höga tempot i arbetslivet är ett av dagens stora samhällsproblem. Stress och psykosocial ohälsa tilltar. Allt färre löntagare orkar arbeta till pensionsåldern och måste gå ned i arbetstid för att hinna med livspusslet.

Stressforskaren Hugo Westerlund framhåller att vi internationellt sett jobbar mycket och hårt, att stressproblemen ökar mest hos de unga och arbetsstress hos de offentliganställda.

Westerlund menar sig se en ny typ av stress i ett hårdnat konkurrensinriktat samhällsklimat med ”ökade krav på att vara fullt frisk, högpresterande och stresstålig – på arbetet men också i livet som helhet”.

Enligt Försäkringskassan kommer kostnaderna i landet för sjukskrivning öka från 80 miljarder kronor förra året till 87 miljarder nästa år.

Ansvariga politiker betraktar arbetsmiljöproblemen främst som en fråga om ledningskultur och organisation. Men arbetsmiljöproblemet är i högsta grad en arbetstidsfråga. Det är därtill främst en fråga för den (ofta) dubbelarbetande kvinnan. Sjukdom relaterade till arbete ökar mest i kvinnodominerade branscher där personrelationer/kontakter är omfattande (förutom vård och omsorg infattas sociala tjänster, och undervisning). Allt för få händer ska utföra allt mer arbete.

Det är på tiden att aktualisera arbetarrörelsens av S-ledningen undanstoppade krav på lagstadgad sextimmars arbetsdag.

Sverige är i dag ett mycket rikt land. Produktiviteten är bland den högsta i världen. Räknat i BNP är vår nation mer än dubbelt så rik i dag som på 70-talet och produktiviteten tiofalt större än år 1919 då åttatimmarsdagen infördes. I ett samhällsekonomiskt perspektiv skulle en arbetstidsförkortning vara en stor vinst och göra livet lättare för den överväldigande majoriteten av den svenska folket. Att värna humankapitalet är en klok investering.

De försök med sextimmars arbetsdag som genomförts visar alla entydigt positiva resultat vad gäller hälsa, arbetsglädje och produktionskvalitet.

Därtill medför arbetstidsförkortningen ett lyft för familjelivet, fler möjligheten till kultur och fritidsaktiviteter samt ökat samhällsengagemang. Således livsvillkor som utvidgar demokratin. Men i stället för ökad jämlikhet sätter Sverige rekord i ökade klassklyftor. Den nuvarande fördelningspolitiken måste därför brytas. En generell arbetstidsförkortning kostar enligt nationalekonomiska beräkningar cirka 90 miljarder kronor. Som jämförelse uppvisar enbart landets fyra storbanker en vinst på 90 miljarder, varav 60 miljarder förväntas gå till aktieutdelning.

Den offentliga sektorn bör tjäna som föregångare genom ett stegvis införande av sextimmars arbetsdag med bibehållen lön.

Uppsala kommun framhåller i måldokument ”vikten av att utveckla arbetssätt och arbetsformer för att stärka egenregin som föredöme och riktmärke för andra utförare och samarbetspartners”. Nu gäller det att gå från deklarationer till handling och ta det första steget. Då skapas också villkor och utvecklingsmöjligheter som gör att kommunen kan attrahera och behålla medarbetare. Med en arbetstidsförkortning går det till exempel eliminera ”delade turer” och deltid kan omvandlas till heltid

Bland de mest utsatta är anställda inom vård och omsorg.

Enligt Arbetsmiljöverket är sömnproblem, magbesvär och högt blodtryck vanliga åkommor inom hemtjänsten. Mer än var femte kvinna som arbetar inom vårdens särskilda boende för äldre och funktionshindrade personer har sjukskrivningar på två veckor eller längre. I en kvalitativ studie som Kommunal genomförde 2013 upplevde över 75 procent i äldreomsorgen jäkt minst en gång i veckan. Cirka en tredjedel avstod från att ta kortare paus till exempel kisspaus, på grund av för låg bemanning.

Inom tio år kommer antalet invånare 80+ att fördubblas i Uppsala. Personalomsättningen och vikariekaruseller på grund av underbemanning inom bland annat hemtjänsten skapar problem, då kontinuitet och trygghet är betydelsefullt för vårdkvaliteten. Äldrenämndens verksamhetsmål med anställda innefattar ”ett aktivt arbete för jämställt och hållbart arbetsliv med god social och organisatorisk arbetsmiljö”. Börja arbetstidsförkortningen med den enhet som har den största korttidssjukskrivningen. Företagsklimatet har länge stått i förgrunden. Nu är det dags att förbättra löntagarklimatet.

Kerstin Karlström, f d socionom (KP)
Eva Vakrakos, familjebehandlare (KP)
Länk till inlägget